”Det är kväll i den mexikanska djungeln. Fågelsången tystnar, apornas skrik upphör. Långt inne i ett snår av förvridna grenar och buskar börjar någonting röra på sig, reser sig och går ut i djungeln, där det råder över både döda och levande. Det rör sig utan att ses, tyst som döden.”

Den Indiana Jones-aktiga intrigen i äventyret Skymningens by är enkelt uppskissad, lika enkel som äventyrets handling som rör sig från punkt A till punkt Ö. En expedition från S.A.V.E. har stött på en stam med var-jaguarer i Mexikos djungel. Dr. Guevara är den ende som överlevt. Han undervisar numera i antropologi vid universitetet i Mexico City – ”en trött man som har åldrats i förtid”.

Rollpersonerna kallas till S.A.V.E.s kontor och får ett stort brunt kuvert med information samt flygbiljetter till Mexico City. Dr. Guevara berättar om sitt möte med var-jaguarerna och att de nu härjar i delstaterna Tabasco och Veracruz. Det vore av stort värde, säger han, ”för mig och för hela Mexico” om rollpersonerna kunde ta sig an detta mysterium och ta reda på var varelserna kommer ifrån.

Det kommer att visa sig att var-jaguarerna inte är det största hotet. Det kommer i stället ifrån Skymningens Herre…

Äventyrets handling är som sagt rälsad så det förslår. Men stämningen är inte att klaga på – detta är en första klassens pulp-skräckis. Den mörka djungelfasan förstärks av Stefan Kayats utsökta illustrationer. Gulliksson i all ära, men Stefan Kayat var några nummer större. Från den läckra vinjetten på titelsidan med en korp på ett krympt indianhuvud till den suggestiva actionbilden av den fasansfulla Skymningens Herre som breder ut sina vingar i en attack på rollpersonerna. Kayat jobbar med mycket tusch. Det är mörkt. Det är förvridet och ångestladdat. Och alldeles underbart.

Som tioåring spelade jag Skymningens by och blev förstås skitskraj. Men det fick man ju inte visa. Storebror var CM. En scen som etsat sig fast är när vi kom fram till en obelisk med inskriptioner i en glänta i djungeln. I stenen framträder långsamt en text i blod: ”You are dead”.

Jag vill inte avslöja alltför mycket av de fasor som väntar de S.A.V.E.-agenter som ger sig in i den mexikanska djungeln. Men tänk på en sak – se upp för vanställda överstepräster!

Annonser