Hm, jag tycks ha förlagt mitt ex av Havets vargar som jag hade tänkt skriva om först, så jag tar och skriver om andra delen av trilogin Ärans väg först: Maktens portar.
”I vår värld
Ingegärd”
är det något kryptiska mottot på titelsidan. Konstruktören bakom denna uppföljare till Döda skogen är fortfarande Roger Undhagen, som tycks ha haft en vision med sin kampanj som han inte ville eller tilläts fullfölja – till den avslutande delen i trilogin blir det en annan mycket bekant Äventyrsspels-koryfé som tagit över: Michael Petersen, känd för sina storverk med Mutant.
Men än så länge är det frid och fröjd, det är fortfarande 1985 och Roger Undhagen har levererat ännu ett stämningsfullt och välskrivet äventyr. Där skogen var en sorts huvudperson i det första äventyret i trilogin, är det nu den mest klassiska miljön i ett fantasyrollspel – ett underjordiskt komplex.

Äventyret tar vid precis där Döda skogen avslutades. Äventyrarna har just lyckats öppna Maktens portar som leder in till det uråldriga dvärgriket i bergen. Här får SL en hel del information som det kunde ha varit nyttigt att veta när han spelledde Döda skogen, och ett bra tips om hur man helt enkelt får igång kampanjen: häxmästarinnan Doriath/Tuvinel söker en grupp äventyrare som kan följa med henne till Maktens portar för att utforska de uråldriga grottorna. Vad enkelt det hade blivit om du hade skrivit denna sektion redan i del ett, Undhagen!

Nå, tillsammans med häxmästarinnan ska de just kliva in genom portarna när Eledainmunken Tefalas kliver fram ur skogsbrynet. Han är på ett heligt uppdrag att finna och tillintetgöra Mogdath, en av hans ordens värsta fiender. Då han själv inte kunnat öppna Maktens portar har han väntat på eventuella hjälpare. Han berättar för dem om krigen i Österlandet och den onde Dakoths skövlande av landet. Detta måste stoppas. Nu har alltså rollpersonerna en motivation och ett uppdrag, samt två mäktiga medhjälpare.

Och det lär behövas – de gamla dvärgboningarna är numera fullständigt nedlusade med sattyg, allt från den reslige mörke riddaren Mogdath som gjorts till odöd av Dakoth till mörkgasten Gozer som är allmänt jävlig: ”aldrig släcks hans vrede mot de levande och han söker ständigt efter nya själar att sända till dödsriket”. Det är inget teparty där inne i grottkomplexet. Som grädde på moset smyger nattulven Sharch omkring i grottorna, stridslysten och aggressiv. Här finns också orcher, resar och gnomer att bekämpa.

Det uråldriga dvärgriket har alltså tagits över av ondskans hantlangare. Det är rollpersonernas jobb att försöka besegra denna ondska, och förhoppningsvis roffa åt sig en del av de skatter och magiska pinaler som förvaras därinne.

Illustrationerna av Steven Hägg håller hög klass och understryker det mörka i den här historien. Förutom Slitz-bilden på häxmästarinnan i genomskinlig kjol och hotpants, kanske.

Författaren kommer med en del bra tips (”tänk på att de tre gastarna är smarta och erfarna. De har inga känslor för ridderlighet eller fair play, utan agerar helt samvetslöst och skoningslöst”). I övrigt består äventyret främst av en enda lång beskrivning av det gamla dvärgriket och vad man kan möta där. Här finns inget utrymme för civiliserade diskussioner och fredliga möten, som i Döda skogen, utan här är det skräck och action som gäller. När jag spelledde Maktens portar vid 80-talets mitt försökte jag lägga upp äventyret lite som filmen Alien, vilket också Undhagen föreslår. Mycket mörker, smygande, drippdroppande och så plötsligt bang! En mörkgast i knät.

Allt som allt ett riktigt trevligt äventyr, även om det saknar den bredd som Döda skogen har, där olika rollpersoner kunde komma till sin rätt på olika sätt. I Maktens portar bör man vara bra på att smyga, slåss och kasta mäktiga besvärjelser. En köpman, till exempel, har inte mycket att hämta.

Vad gjorde då Roger Undhagen efter att han med denna svanesång bröt med Äventyrsspel och rollspelsbranschen? Ja, i en artikel på nätet  står att han varit ”sales och marketing manager för Small-/Medium Line of Business” och nu är vd för Effnet AB. Han tycks alltså ha anslutit sig till Dakoths mörka skaror till slut.

Annonser